höst och klagomuren
höst.
snart kommer den, den har delvis kommit. OCH jag saknar min hemstad som aldrig förr. bara att kunna gå ut i skogen och man vet hur man kommer till skogen, färgerna på löven syns så mycket mer där. och brasträffen. detta mysiga beting som jag bara älskar. åh vad jag saknar den, och mina föräldrar. kärlek.
här är det folk överallt, bara hus och knappt några gröna plättar. hur kommer man ens till skogen? finns det skog här? stressen ekar även genom de minsta vrår. jag kvävs av stressen och när jag är hemma vill jag knappt gå utanför dörren, för det blir bara jobbigt. folk.
det som håller mig kvar är givetvis mitt jobb som jag trivs väldigt bra med, och såklart min bättre hälft. men idag känns det jobbigt faktiskt men det gör nog det av olika anledningar; jag är sjuk och ensam, har varit hemma i 3 dgr nu och mått dåligt osv. sen så kommer kanske ett jobbigt besked på fredag som jag tänker mycket på. sen är det lite annat. så de förvärrar nog mina känslor. men just hösten,den är magisk. och jag vill egentligen vara hemma.
sen så saknar jag emelie, gud vad jag saknar henne. hon är så jävla bra. man behöver inte göra så mycket, men vi fyller hela rummet och har alltid kul. här har jag inte så många. iaf inte så nära vänner.
eller så saknar jag något som har varit . förra hösten så umgicks jag väldigt mycket med bland annat charlotte och jenny. vi hade det så sjukt kul. promenader, plockade svamp, fika, myskvällar, spel osv osv. det saknar jag jätte mycket. charlottes balkong och te. kärlek.
tyvärr så för tiden bort massor. och öden tar oss till olika platser i livet. det är synd. man skulle vilja spara en känsla, tanke och minne i en burk och flyttas tillbaka till olika tillfällen i livet. alltid minnas.
livet känns ganska meningslöst just nu. det är ju bara att jobba. jag vet att det är så för alla. men jag tycker det är så otacksamt. varför är man i behov av så mycket pengar? varför kostar allt så mycket? varför vill man ha allt? det blir en ond cirkel. man vill ha pengar men ändå ett liv. välja mellan jobb och fritid. och när har man tid? när man blir pensionär. men ork då? har man ork efter att man har jobbat en hel vecka och kommer hem vid 18? inte mkt. sen ska man hinna träna på det, vara social, träffa vänner/familj och göra ALLT som man vill göra. hur fan ska de gå? tänk om man hade barn då, hur hinner folk? jag är imponerad.
”I dina ögon var det lättare att va, jag trivdes bättre i dina ögon”
jag vill ha tid. jag vill kunna jobba men samtidigt göra allt de där som jag vill. ha ett liv med mycket kompisar, johan och kunna träffa min familj också. hur ska det gå ihop? jag jobbar och bor 24 mil från min familj pga att de inte finns några jobb där jag kommer ifrån, för att få ett jobb så måste man flytta. och då speelar det inte så stor roll om de är 10 eller 24 mil, för tiden finns inte ändå. så Im fucked.
och eftersom man måste flytta för att få jobb, så blir ju det förmodligen till en storstad. där finns det inga lägenheter. så då får man bo 2 pers på 20 kvm. ingen ugn eller frys, inget kök heller för det är ett köksskåp. och HEJ jag heter Madeleine och är 24 år gammal. när ska mitt vuxenliv börja? jag bor som en jävla student fast jag har ett heltidsjobb och är utbildad.. 24 mil från min familj,emot min vilja. JAJJE. så känns de. för att jag vill ha ett bra jobb, så är det smällen jag får ta? antar de. just nu är det tungt och jävligt orättvist. för jag vill ju inte bo i min hemstad hela livet heller å andra sidan. så va fan vill jag?
känner mig som en gnällig snorunge.
jag är aldrig nöjd, ska alltid ha något mer. är inte nöjd med livet, vill ha större lägenhet (inte så konstigt tycker jag själv med tanke på storleken…) och massa annat. inte nöjd med min kropp, kläder osv. fast jag shoppar betydligt mycket mer kläder än många andra och har dessutom arbetskläder på jobbet så jag kan typ ha vanliga kläder typ 10% . nödvändigt..
jag blir så less på mig själv. jag borde vara glad och nöjd. det är inte många som ens har bostad här i muppis, jag har ett skit bra jobb som vääldigt många sökte, har en underbar pojkvän som orkar med mig dagarna i ända och världens bästa familj.
konstigt att man kan vara så otacksam.
___________________________________________________
nu är klagomuren över och jag har skrivit av mig.
dagen då. ja, som jag skrev tidigare så är jag hemma från jobbet idag med. är inte riktigt på topp. men jag ska gå iväg imorgon för jag mår bättre idag.
så jag har inte gjort så mycket idag. ringde och styrde upp lite saker imorse. tele2, öron specialisten, tandregleringen osv. gick ned för att kolla posten förut, då hade lovefilm skickat nya filmer. så de var lycka. ”hur många lingon finns det i världen” och ”utanför din dörr”. har sett den första. för jag tror inte att johan vill s e den, han har varit lite anti. men den andra funderar jag på att se nu så kan jag låtsas att jag inte har sett den sen när johan kommer hem. för jag har verkligen skit tråkigt och vill ha något att göra. kanske ska ta mig till affären sen och handla, jag är sugen på glass. men det är jobbigt. igår va de drygt, var så matt när jag kom hem. helt död. nu lyssnar jag på winnerbäck iaf. sen har jag även diskat. ätit lite chips med dipp / gurka och dipp. det blev min frulle. har inte ätit ordentligt sen i söndags. så det är ju SKIT BRA att äta chips och dipp..haha. fick i mig 4 små rullader igår iaf. men de va lite trögt. fick as ont i magen efter det också.
resten av dagen kommer bli lugn den med. tv, film, dator, vika tvätt, handla?, vänta på johan. typ. vad är det ens för dag idag? onsdag? oj , siste augusti. det var värst. fort tiden går, obehagligt.
ne nu ska jag försöka vika lite tvätt. vet dock inte vart jag ska få plats med skiten. 2 gardrober på 2 pers varav en är shoppaholic. OCH inte ens ett städskåp. de är grejjer de.
wish me luck.
tack för att ni orkade ”lyssna” (OM ni orkade, haha).
mååste få klaga av mig lite för att orka med .
puss .
test Filed under Okategoriserat | Comment (1)One Response to “höst och klagomuren”
Leave a Reply
Älskade vän..Jag känner så väl igen mig i dina tankar. När ska man ha tid med livet?! Allt kan inte behöva gå ut på att enbart jobba och sova?! :/
Saknar dig och hoppas vi snart hittar tid till att ses en sväng! Puss